M heter jag och jobbar med ett nytt TV-program som ska sändas på ***. … Vi gör 6 avsnitt på 28 minuter och varje avsnitt behandlar ett aktuellt samhällsämne/fenomen.
Programledaren E leder programmet och han kommer besöka olika människor som på något sätt lever enligt en övertygelse eller har en stark åsikt i ämnet. Medverka kommer också olika experter som skrivit böcker, arbetar med ämnet eller på något sätt kan framföra en bredare bild. …
Ett av avsnitten kommer handla om prepping och jag är nyfiken på dig och hur du lever. E vill träffa en person som … är prepper. Jag undrar om du kan förklara för mig hur du lever och hur ditt liv ser ut? Ser fram mot att höra från dig.
Vänligen, M”
Ja vad säger man? Jag ville säga Ja! Jag är gärna med. Så kul!
Preppare är konstiga
Men det gjorde jag inte. För jag har sett och läst om andra människor som är “eljest” och vill pröva att utmana sig själva, vare sig det är i gamla torp utan el och vatten eller med välsorterade prepperförråd.
Eller snarare har jag hört vänner och bekanta göra sig lustiga över dessa människor. För det är ju så lätt. “Doomsday prepper”, “hur går det med bunkern” eller “undergångsmänniska, om skiten träffar fläkten så dör vi alla ändå”.
Känd från TV
Jag har under våren och sommaren blivit tillfrågad om att medverka i två TV-produktioner. Jag har tackat nej bägge gånger, så: Inte känd från TV. Tyvärr så visar det sig att jag gjorde det rätta valet. De som sett programmen driver med några av de medverkande, och jag vill inte vara en av dessa.
Men visst, man ska vara stark och ha självkänsla och inte bry sig om vad andra tycker. De som säger detta glömmer lätt att agerande får konsekvenser. Och är jag beredd att ta konsekvenserna? Inte dessa gånger, tydligen.
Prepping i vardagen
I det jag sett av produktionerna så är hälften av deltagarna enligt mig vettiga människor som av en eller annan anledning vill kunna Klara sig själva. Hälften å andra sidan har skuldsatt sig på grund av idiotiska prepperinköp och verkar mer behöva ta emot hjälp än att kunna förbereda sig själva. så:
Ekonomisk prepping
Ett intressant ämne, får skriva mer om det nån gång.
När man är i stugan (eller kör husbil eller lever i husvagn) har man kanske inte tillgång till 230 volts-uttag. De flesta standardsolcellspaketen ger endast 12 V och det räcker inte för att driva många elektriska apparater. Det finns inverters (omvandlare) som kan omvandla spänningen från 12 V till 230 V men om man nu inte känner att man har behov av en bra sådan? Som dessutom kan kosta från en 1000-lapp och uppåt. Vad krävs för att driva en kaffebryggare 12 volt?
Brygga kaffe med hjälp av solceller
Många sommarstugeägare har installerat solceller och laddar bilbatterier för att få tillgång till ström. Vill man brygga kaffe behöver man ha en anpassad kaffebryggare, en kaffebryggare för 12 V. Jag har bestämt för för att testa en sådan, det är trots allt lite enklare än att göra kokkaffe. Jag tänker dock inte ge mig in i debatten om vilket kaffe som smakar bäst…
Test av 12v kaffebryggare
Driva kaffebryggare med solenergi
Jag hade turen att kunna få köpa en Camp4 till halva priset på en seasea-utförsäljning, denna: Camp4 tidigare generation. Annars kostar dessa 5-600 kr.
Camp4:s nya ser ut så här. Camp4:s Kaffekokare är för 12 volt. Har 600 ml kapacitet.
Kaffebryggare cigarettuttag
Den drar 170 watt. Bryggaren har ett “fast” filter, ett återanvändningsfilter. Antidropp-funktion. 4-6 koppar kaffe med automatisk uppvärmning av platta står det. Jag har mycket svårt att se att jag kan göra fler än 4 icke helt fyllda muggar med denna dock.
Antal koppar och tid
En vanlig kaffebryggare gör ungefär 8-12 koppar per kanna. En 12 volts kaffebryggare är oftast lite mindre och ger vanligtvis 4-6 koppar. Andra brygger bara en kopp i taget och passar dig som är ensam kaffedrickare. Bryggtiden är ofta också påfallande längre när du brygger via ett 12-voltsuttag. Alternativet för mig är att exempelvis koka upp vatten på gasolspisen och använda pulverkaffe, det finns olika märken med olika god smak. Varning för Grandados! Tvi!
Det går åt mycket energi att koka vatten, 65 Wh som går åt att koka 2 muggar kaffe är lika mycket energi som att ha en 3 W ledlampa påslagen i 20 timmar.
Driva apparat med 12 volt
Jag har inte tillgång till ett 230-voltsuttag. Därför kör jag dator, dammsugare och kaffekokare via 12 volts cigarettuttag. Jag skulle kunna ta med min bryggare hemifrån, men måste då inhandla en riktig omvandlare, även kallad inverter. OK, jag har en liten inverter, utan jämn sinusvåg, men den klarar bara 150 w.
Wattimmar (Wh), Amperetimmar (Ah), kilowatt (kW), volt (V) – Vad menas?
Du har säkert hört talas om (Wh) och (Ah eller mAh). Det handlar om samma sak egentligen, bara två sätt att uttrycka det på, de anger alltså hur stort batteriet är, eller hur mycket energi det finns i batteriet.
Om du multiplicerar volt och amperetimmar får du fram batteriets wattimmar.
Wattimmar = Amperetimmar * Volt
Och då kan vi räkna på hur länge jag kan använda kaffebryggaren om min kapacitet i batterierna är
72 Ah * 12 volt = 864
för ett batteri. Egentligen gånger två eftersom jag har två batterier, å andra sidan ska man inte belasta blybatterier till mer än 50%. Jag kan då koka kaffe i ungefär 5 timmar:
864 Wh/170 watt = 5 timmar.
Säkring, strömstyrka och kabelgrovlek
Det blir spänningsfall, kabelförluster, över kabel så fort du drar ström, och ju grövre kabel ju mindre är spänningsfallet. Låt oss kolla på skillnad mellan stugans 12 volt och hemmets 230 volt.
170 Watt / 12 Volt = 14,2 Ampere = 15A säkring behövs till förbrukaren = Gärna 4mm2 kabel. 170 Watt / 230 Volt = 0,74 Ampere = Ingen större oro för säkringsstorlek.
Lägre spänning innebär högre ström.
För att få samma överföringsförlust vid halva spänningen måste man minska ledarens resistans till en fjärdedel. Det kan göras genom att öka ledararean med en faktor fyra, alltså dubbelt så tjock kabel om längden är konstant. I fallet 12 V kontra 230 V skiljer det ungefär 19 gånger.
Säkring som går och varma cigg-kabelledningar
Första gången jag ville använda kaffebryggaren så gick säkringen (som som tur var fanns i 12-voltsuttaget) och när jag kände på de tunna kablarna var de heta. Allt detta beror på det jag skriver ovan, och som jag nu känner till…
Jag har nu köpt nytt (grovt) kablage, nån slags mc-specialistgrejer? NOCO, satt i högre säkring och hittat en 12-volts förgreningsdosa med inbyggd 15 Ampere säkring. Nytt försök!
Kaffet
Efter strul, teknikinköp och längtan så smakar Arvid Nordströms mellanrost fantastiskt! 25 minuter tar det för att få två muggar kaffe. Som tur är kunde jag utnyttja droppstoppet när en mugg var klar…
Så var jag äntligen här igen, 7 månader sedan sist, ändå känns det som att tiden stått still. Varje vinterhalvår ägnar jag till planering, inköp och att skriva listor på saker jag vill fixa vid stugpremiär och senare. Nu är jag äntligen här vid BOL igen!
Det är visserligen varmt ute, men jag ägnar ändå en vedkorg och några timmar åt stilla eldande för att få upp värmen i spismuren. Nätterna är kyliga, snön ligger kvar i skuggiga partier. När jag fått varmt i stugan och kvällen stundar, njuter jag av en god bok.
Första helgen i stugan – Stugpremiär!
Att vara en långhelg i stugan är som minst avslappnande, och som bäst undergörande, i jämförelse med arbetsveckorna framför datorn och ständiga projektmöten. Att åter få se vyerna. Att lyssna till skogens ljud. Att känna värmen från vårsolen.
Tjäderhona vid vägen. Forsärlan vid dess bo, många andra fåglar har också kommit. Det porlar smältvatten i ån.
Dags att komma igång med stugpremiär!
Stugöppning
At stänga ner stugan för vintern eller att ställa iordning inför sommaren tar 1-2 timmar. Stugöppning:
Bära in mat, kläder och andra inplanerade inköp inför året.
Få igång en brasa i öppna spisen och köksspisen.
Koppla in vattentanken, ställa ut batteri och solpanel till vattenpumpen.
Uppföljning av åtgärder mot rötskadorna i bjälklaget
För en tid sen blev jag kontaktad på mitt twitterkonto @klarasig_se angående det jag skrivit om upptäckten av rötskador i sommarstugan och vad jag gjorde åt det.
Den som kommenterade hade en del åsikter om det jag skrivit. Tyvärr så hittar jag inte de kommentarerna på Twitter nu, men jag ska försöka återskapa dem från minnet. Jag är såklart inget proffs på detta och det är bra om eventuella felaktigheter belyses tänker jag. I tillägg till detta har jag även fått ny information från min lokala färghandel.
Jag har dessutom besökt stugan vintertid och gjort en upptäckt som är bra input till er som sliter med liknande problem med rötskador i sommarstugan.
Timmerhuset på vintern
Jag har alltid velat besöka stugan under en riktig vinter, det är några meter att pulsa från en grusväg, så jag har såklart dragit mig för detta. Men nu skulle det bli av!
Här ser vi isbildning på reglarna (det är de nya reglarna vi ser) kring luckans öppning. Kanske var det förklaringen till mina rötskador i sommarstugan.
Så, eventuell felaktighet nummer ett: Matkällare är möjligtvis en riskkonstruktion och stuprör vid ventil kanske inte var huvudanledningen.
Trossbotten eller blindbotten och torpargrund eller krypgrund, rötskador i sommarstugan
Det kanske inte är så überviktigt vad man kallar saker och ting, inte jämfört med rent felaktig information iallafall. Men låt oss säga att du pratar med en byggfirma eller ett fuktsaneringsbolag, då kan det ju vara fördelaktigt att använda rätt ord från början. Feedback jag fått är att jag INTE använt rätt begrepp, så låt oss kika på detta.
Trossbotten eller Blindbotten
Jag har fått kritik på att jag använt ordet trossbotten, det heter blindbotten menar vissa. Här har jag inte kunnat hitta nån skillnad, snarare att man säger “trossbotten, även kallad blindbotten”. Det vill säga ytan som är under bjälklaget. På trossbotten lägger man normalt isolering. Under trossbotten ligger krypgrunden, undersidan av ett bottenbjälklag av trä benämns alltså trossbotten/blindbotten.
Torpargrund
Konstruktionen i torpargrunder bygger på att man använder tunnare isolering och byggde den nära golvet, längre från markytan. Detta leder till en ökad möjlighet för luftgenomströmning. Isoleringen kunde typiskt bestå av sågspån, tidningspapper(!) eller annat man hade tillgång till. Under 100-tals år har olika typer av torpargrunder uppförts, somliga endast med några stenar strategiskt placerade under bärande delar, vilket innebar att luft fritt kunde svepa under hela torpargrunden. Senare så försökte man täta igen grunden med stenar eller tom stenar, kalkbruk eller cementbruk.
Krypgrund
Krypgrund är en senare konstruktion än torpargrund, som använder hela reglarnas (bjälklagets) höjd för isolering. Det som höll uppe isoleringen var till exempel asfaboard. Man byggde in hela bjälklaget i krypgrunder, till skillnad från torpargrunden, för att få bästa energibesparing.
Felaktighet nummer två och tre: Gör eventuellt skillnad på trossbotten och blindbotten. Konstruktionen jag har i stugan är krypgrund, inget annat.
Fler ventiler eller inte?
Meningen med ventiler i husgrunden är såklart att ventilera ut luften. Marken blir kallare under vintertid och under sommaren kommer varm luft in i husgrunden och kyls ned. Det finn risk för kondens i utrymme mellan bjälklag och marken när varm uteluft kyls ned mot den kallare krypgrunden eller torpargrunden. Sommarhalvåret har vi alltså en förhöjd “nedfuktningsrisk”.
En del stänger igen ventilluckor under vintern, men jag undrar om det verkligen är rätt. Det hävdar även de mycket kunniga på min lokala färghandel, och de har hittills under 20 år haft rätt om allt de rått mig till gällande mina två hus.
Vintertid (åtminstone riktig vinter som jag har där stugan är belägen) råder ett torrare klimat, och risken är väl att man stänger igen den fuktiga sommar- och höstluften i krypgrunden? Och är det verkligen bättre med 4 ventiler till, som kan transportera in fuktig luft under sommarhalvåret?
Eventuell felaktighet nummer två och tre: Fler ventiler kan ha motsatt effekt.
Det första du tänker när du läser ordet gasolkamin är kanske husvagn, sommarstuga eller varför inte matlagning? Kanske tänker du: Dyrt! Eller: Klumpiga gasolflaskor! Men den kan också användas i ditt hus, och så värst klumpigt behöver det inte bli. Speciellt i dessa tider av Putinpriser eller Magdamoms så kan det vara värt att fundera på en gasolkamin att toppa upp värmebehovet med. En gasolkamin värmer upp luften i rummen och resulterar i att värmen får en bättre spridning. Det gör också att det rummen håller sin värme längre, jämfört med till exempel ett el-element (som jag inte tror är storsäljare i nuläget). På den här sidan går jag igenom min tankar och funderingar kring att värma hus med gasol.
Vad kostar det?
Jag har gjort egna beräkningar som visar på en kostnad av mellan 2,1kr/kWh till 2,7kr/kWh. Allt beror på påfyllningskostnad samt vad en gasolkamin drar i vissa lägen. På nätet finns flera källor som uppger cirka 2,5kr/kWh. Det vill säga billigare än el i elprisområde 3 och 4.
Värma hus med gasol – Räkneexempel, kostnad
Jag såg en uppgift någonstans – Kan för mitt liv inte hitta den nu – om att Sunwinds mindre gasolkamin drar 118g gasol på maxeffekt, 1,550 kw. Det blir 0.79 kg/kWh. Med Byggmax gasolfyllningspris (33,9kr/kg) blir det 2,7kr/kWh.
Jag vet, exemplet haltar lite då det priset gäller en kompositflaska, PK10, och den får in plats i Sunwinds Miniflame. Så låt oss räkna på ett annat exempel:
Många av de lite större kaminerna har tre olika lägen och högsta läget på exempelvis en Manhattan från gasoltuben är 3,4 kw och den kan snurra i ca 47 timmar på en tub (gasoltuben.se).
3,4 x 47 = 160 kwh
Påfyllning = 339 kr
339/160 = 2,12 kr per 1 kwh
Läs mer om gasols energiinnehåll här, gasolfyllarna.
När kan det vara lönsamt?
Jag har själv en bergvärmepump med värmefaktor (COP) 3,5 (1kwh el ska ge 3,5 kwh värmeenergi) …utan elpatron då… . Det finns värmepumpar med bättre COP än så, uppemot 4,5-5, min har dock snart 15 år på nacken.
Ett COP-värde på 3,5 ger att cirka 29% av elkostnaden (1/3,5) går till uppvärmning. Med elpris på 2,30kr (det var ett tag det “rörliga” snittet under augusti) så är uppvärmningskostnaden 0,67kr/kwh.
Med ovan exempel så blir gasol attraktivt vid elpris på 9,30kr (undantag när elpatron går igång och stöttar, för mig vid runt 16-20 minusgrader), vilket kan hända senare i vinter.
Notera här nu att jag enbart jämför kW mot kW. Ska vi blanda in inköp av kaminer, tuber och ev jämföra med inköp av luftvärmepump så… blir denna text aldrig färdig. Läs mer här, värmepumpsguiden.
För mig är det alltså intressant att stänga av elpatronen för uppvärmningsstöd helt och värma huset med enbart värmepump och värma hus med gasol någonstans vid 15-20 minusgrader, eller när priset överstiger 9 kr. Dock inte hela huset och inte hela tiden.
Gasolkamin Manhattan
Luft/Vatten-pump och frånluftsvärmepumpar
Lönsamheten för gasolkamin blir annorlunda med exempelvis frånluftsvärmepump med en COP på 1,5 eller Luft/vattenvärmepump som inte bara för stöttning av elpatron, utan kräver det helt från 15 minusgrader.
COP på 1,5 ger att cirka 67% av elkostnaden (1/1,5) går till uppvärmning. Gasolprisjämförelsen blir då 2,7 kr/kWh delat med 0,67 = 4. Det vill säga vid elpris på 4kr/kWh är gasol billigare (om vi använder pris för gasolpåfyllning ovan).
Vattenburen värme och minskad levnadsyta i huset
Det finns som sagt många faktorer att blanda in här om man bara vill, ovan jämför jag ju enbart kilowatt mot kilowatt. Hur kan man tänka om man har vattenburen värme och inte vill eller kan stänga av värmepumpen eller element (och det ska du inte heller, med tanke på fuktrisk och att vattnet ska flöda genom hela systemet så som det är tänkt)?
Låt oss för enkelhetens skull tänka att vi har ett hus, inkl värmepump med COP 4, med boyta på 200kvm (kvadratmeter). Kan vi dra ner värmekurvan rejält på värmepumpen och “aktivt ” bo på bara 50kvm, samtidigt som vi då sänker den generella inomhustemperaturen till, säg, 15 grader? För de övriga 50 kvadratmetrarna så använder vi två prisvärda gasolkaminer från Jula eller Jem och Fix, vilka vi använder några timmar per dag. Då har vi skurit ner på uppvärmningskostnaden (15 vs 20 grader) via värmepump och kapat ännu mer på elkostnaden (som i vinter kan gå upp till 6-8 kr eller mer) via COP 4.
Bara ett exempel, som är starkt förenklat samt att jag har all förståelse för att det inte fungerar för alla, men det kanske kan få dina egna tankar kring detta att spinna vidare.
Gasolkamin inomhus
Tändsäkring och koldioxidvakt
En gasolkamin behöver ingen skorsten. Förbränningen genererar vattenånga och CO2 (koldioxid). I princip alla nya kaminer har sensorer och känner av koldioxidhalt. Blir halten koldioxid för hög stänger kaminen av sig själv.
En tändsäkring är också en funktion som de flesta nya gasolkaminer har. Den stänger av gasen om lågan i kaminen inte brinner.
Gasol brinner i syre. Det gör det måste finnas ett bra tillflöde av luft. Nämner detta dels på grund av koldioxidhalten, men också på grund av det faktum att om du bor i et hus utan mekanisk ventilation så betyder det att kaminen antagligen “drar in” kalluft utifrån i de springor och otätheter som finns i huset. När du förbränner 1 kg gasol går det åt 12 m3 luft (fogas.se).
Det finns, så klart, olika varianter av gasolkaminer. Vissa har enbart ett keramiskt element som förutom att värma luft avger viss infravärme. En del av dessa har även inslag av gjutjärn eller fejkved i sten, som kan värma en timme eller två efter att man stängt av kaminen. Notera dock att det krävs – såklart – energi för att först värme fejkveden, innan kaminen “bara” värmer luften.
Sen finns det de med inbyggda fläktar (går på el) som skjuter ut den varma luften. Det blir bra luftcirkulation runt kaminen och värmer rummet effektivt. Det finns också varianter med inbyggd elektrisk värme i fläktarna (blir dyrt i dessa tider).
Tips: Enbart en enkel fläkt, alltså inte en värmefläkt, drar inte många watt. En snålvariant är att använda en befintlig fläkt som du kanske har i huset och ställ bredvid kaminen. Andra använder kaminfläktar, jag har själv ingen vidare erfarenhet av dessa, tycker mest de vispar runt luften vid enbart kaminen själv, men jag kanske har ett dåligt exemplar. Hursomhelst, jag har en liten ställbar elfläkt över sen tidigare, som jag tänker använda tillsammans med kamin, för att värma hus med gasol.
Planerade strömavbrott – Värma hus med gasol
Svenska kraftnät har varnat för planerade strömavbrott kan bli aktuellt i framförallt elområde 4. Gasolkaminen kan vara en nödlösning om du blir utan ström under en tid. Andra alternativ är fotogenkaminer (läs mitt test), där är dock kostnaden för lysfotogen åtminstone 5kr/kWh. Budgetvariant är att köpa billig tändvätska på utförsäljning, då kan du komma ner i 3kr/kWh.
Elda i vedkamin med egen ved är dock att föredra… Veden värmer ju som bekant två gånger!
Matlagning på gasolkamin
Varför inte preppa för matlagning på kamin!
“Matlagningspaketet Kombinera innehåller gasolkök Parker 2-lågigt, samt vårat egna slangkit “Parkoppla” som är framtaget för att enkelt kunna ansluta gasolköket till valfri gasolkamin. Det betyder att du kan använda vårat gasolkök tillsammans med din gasolvärmare på samma gasolflaska.” Källa: Gasoltuben.
Tvättmaskin. Hör det verkligen hemma i det fria livet vid timmerstugan i skogen? Jag är ambivalent till detta. Å ena sidan har jag ju den romantiserade bilden av livet vid ån, med kylskåp under golvet och en sprakande brasa på kvällarna. Å andra sidan så är jag ju redan halvvägs till det moderna livet i stugan med rinnande vatten och uppkopplat arbete på laptopen med mobilt bredband. Det är heller inte särskilt bekvämt att samla på sig smutstvätt och ta hem och tvätta. Tid är en bristvara så jag vill inte lägga timmar på handtvätt (Y3!) i en kall å heller. Så halvt om halvt på chans så köpte jag en minivariant av tvättmaskin off-grid.
Jag har tidigare skrivit en del om duscha och tcätta sig off-grid, nu vill jag fokusera på tvätt av det du har på dig. När det gäller tvättmaskiner så kan utrymme vara en utmaning, oavsett om du ska ha den i stugan eller i en liten lägenhet. Det finns ju tvättmaskiner i mindre design med samma funktioner, åtminstone på pappret, som de stora. Det finns även halvautomatiska tvättmaskiner och helt manuella tvättlösningar, som har ett antal funktioner. Jag kommer att ta reda på vad du ska leta efter när du väljer och vilka typer som finns till försäljning idag. Men först test av minitvättmaskin!
Bärbar minitvättmaskin – Ultrasonic
Vid en vanlig slösurfning stötte jag på denna variant: Ultrasonic från Fruugo 400 kronor, ingen större finansiell risk alltså.
Paketet som kommer hem är… litet. Tillverkaren har också drabbats av svår Apple-sjuka. Kartongen är vit, ett slags välkomsmeddelande möter en när man öppnat det första locket. Produktens budskap är att den vill vara mer en än tvättmaskin, den vill vara din vän och din slutgiltiga lösning för alla dina tvättutmaningar!
Jag letar fram lite strupor, kalsonger och en t-shirt ur tvättkorgen, gnuggar dem extra mot det smutsiga bodgolvet och gör övriga förberedelser. Sätter i USB-kontakten i en powerbank och ställer in maskinen på autofunktionen, ett antal cykler med turbin framåt och bakåt, ultraljud/vibration och “bubbel-rengöring”. Tvätttid 30 minuter. Effekt 6 watt.
Turbinen sätts fast med sugkoppar på insidan av en hink exempelvis. Jag är faktiskt positivt överraskad av denna lilla manick. Strumporna blir rena och även t-shirten, förutom en elak fettfläck som man får jobba med efteråt.
På minussidan
Några saker jag ogillar med “pucken” är dels att den inte är CE-märkt, dels så kommer den med en tydlig varning om att inte hela sladden är skyddad för vatten. Det vill säga delen vid den lilla kontrollen (i överkant i ovan bild) och bort mot strömförsörjningen saknar skydd. Vidare så fäster inte sugkopparna helt och pucken rör sig fritt i hinken. Sen så är jag skeptisk till hur mycket tvätt man faktiskt kan tvätta åt gången.
På plussidan
Förutom det uppenbara att den faktiskt fungerar hyfsat för denna mindre tvättmängd så drar den inte mycket ström vad det verkar. 45 minuters testande och ingen av de fyra indikatorlamporna på powerbanken släcks.
Kanske är denna produkt en bra lösning för underkläder, mössor, tunna skjortor och liknande. Eller så använder man den som en automatisk förtvätt för att sedan göra grovjobbet själv. Hursomhelst en god kandidat till att hitta en god kandidat för tvättmaskin off-grid.
Nu över till andra lösningar. Jag har försökt samla ihop andras erfarenheter på olika sidor och forum.
Tvättmaskiner för sommarstugan
Tvättmaskin 12 volt
Förutom den jag prövat ovan, mest för underkläder och liknande så har jag bara hittat maskiner som behöver 230 volt, dvs som behöver en omvandlara, “inverter” från 12-volts batteribanken.
I många fall har stugan inte vattenförsörjning, vilket innebär att det är svårt att ansluta en automatisk tvättmaskin. Sen är det inte alla som tycker att det är värt att köpa en “riktig” tvättmaskin till en stuga som besöks några veckoslut om året, även ekonomimodeller kan anses för dyra. Så här kommer exempel på halvautomatiska toppmatade versioner, samt några som du får driva själv.
Tvättmaskin utan rinnande vatten
Merparten av tvättmaskinerna nedan är sådan där du själv hämtar vatten från ån, sjön eller liknande.
Vad är viktigt när du väljer tvättmaskin?
När du väljer tvättmaskin ska du vara uppmärksam på följande punkter:
Storleken på utrustningen, för att underlätta transporten, välj mindre utrustning, den är lättare att transportera och sommarstugor är inte kända för att ha gott om utrymme.
Trumvolym och vattenflöde, alternativt hur mycket vatten som krävs för en full trumma.
Effektåtgång och längd på tvättcykel.
Krävs uppvärmning, eller med andra ord: Föreslår tillverkaren det i instruktionen? – Det kan upplevas omständigt om du behöver värma upp vattnet och sedan hälla det.
En kompakt toppmatad halvautomatisk tvättmaskin har många fördelar. För det första är den lätt att flytta, för det andra förbrukar en halvautomatisk tvättmaskin mycket mindre vatten, för det tredje kan den fungera off-grid om du har en tillräcklig batteribank och bra inverter, det finns även modeller med centrifug. Vi kan lista specar länge, men låt oss prata om att ansluta en semiautomatisk maskin istället.
Många (särskilt kompakta) tvättmaskiner kan fungera ”ute i fältet”. Det finns till och med modeller som är specifikt utformade för stugägare och turister, som kan köras med batteri. Många halvautomatiska tvättmaskiner fungerar utan kontinuerlig vattenförsörjning och avloppssystem, endast elförsörjning behövs.
Att ansluta en maskin tar ett par minuter. Ansluta slangen, sätta i kontakten, ladda tvätten, hälla i vatten, hälla i pulver och tvätta. Hur som helst är det billigare att använda en tvättmaskin för en sommarstuga än att använda helautomatiska maskiner. Men människor är vana vid automatmaskiner, eftersom det är lättare att tvätta med dem.
Kapacitet för tvättmaskin off-grid
Den mindre kapaciteten gör naturligt nog en kompaktmaskin mer begränsad. Men den fungerar ändå bra för det nödvändigaste i stugan. Att kunna tvätta när man vill bidrar till frihetskänslan. En kompaktmaskin har många av de funktioner som en stor maskin har.
En modern tvättmaskin med A+++ märkning ska inte behöva mer än 600 Kwh per tvätt. Det ska inte vara något problem med en hyfsad inverter och minst ett 100A-batteri med gott om sommarsol på panel(erna). Med det sagt, energi (förbrukning) i Kwh är en sak. En tvättcykel, speciellt om det ingår uppvärmning av vatten, kan medföra höga effekttoppar (Kw).
Olika varianter av tvättmaskiner till stugan
Saturn tvättmaskiner
Saturn är ett världsberömt märke av hushållsapparater skapat i Tjeckien. Tvättmaskiner under detta märke monteras i Kina och Taiwan. Det finns båda maskiner med små storlekar och en tankbelastning på 2-2,5 kg, och tvättmaskiner med två tankar (med en centrifug) med en kapacitet på upp till 6 kg.
Den stora skillnaden mellan en mindre tvättmaskin och en fullstor modell är naturligtvis kapaciteten. Du kan inte tvätta lika mycket på en och samma gång i en liten maskin. En annan sak är att mindre plats i maskinen kan innebära mer slitage på tygerna. Så det är viktigt att du inte kör med en helt full maskin.
Spin cycle project
Driva tvättmaskin med cykel funkar ju oxå om man är road av motion,
“A non-electric, portable washing machine that’s built to keep up with your active lifestyle.” Skriver de stolt om Drumi på sajten.Den drar 160W enligt uppgift, men bara 60% av tiden den körs (5 sek rotation, 5 sek paus, 5 sek rotation etc). Timern går från 0-15 minuter, beroende på hur hårt smutsad tvätten är.
Twintub
Eller “Portable Mini Compact Twin Tub (11+6.1) lbs Washing Machine Washer Spinner Dryer”
Drar 300 w (A++ märkt)
Tvättar 5 kg (torr tvätt)
Centrifugerar 12,7 kg (blöt tvätt).
15 min. tvättning, 5 min. centrifugering
Krävs massor av vatten då principen bygger på att kläderna i princip simmar och tumlar runt. Till större plagg och lakan tror jag man helt kan glömma en sådan maskin, och jag misstänker att “dunsandet” i en vanlig maskin med roterande horisontell trumma slår allt annat i förmåga att verkligen tvätta rent. Separat tvättcentrifug är för övrigt en både enkel och effektiv lösning, som en gång i tiden var standard i tvättstugorna, och effektivare än många tvättmaskiners inbyggda centrifugering än idag. Man kan misstänka att de flesta människor nuförtiden föredrar att slippa extra moment i tvättstugan och att det kanske främst är därför som den separata centrifugen är borta sedan länge. De flesta av de små plastiga maskinerna som nämns här har alltså tvätt och centrifug i var sin halva av maskinen.
Clatronic
Ska funka helt ok. Att få ur vattnet är meckigt så välj en med centrifug. Har testats till bebiskläder och mindre plagg men större plagg, eller påslakan/lakan, fårinte plats i den lilla. Det lär bli bykkar samt mangel till större grejer och minitvättmaskin med centrifug för det som tvättas ofta. Det kan vara svårt att få bort fettfläckar när man inte hettar upp vattnet successivt.
Camry CR 8052, tvättmaskin off-grid
Jag föreställer mig att det enklaste för mina omständigheter är att köpa små maskiner med snål handmatning av vatten och använda aggregatet en timma i veckan för disk och tvätt, typ denna camry-tvattmaskin-cr-8052.
Tvättkapacitet: upp till 3 kg
Spinnkapacitet: upp till 1 kg
Tvättkraft: 190W
Max tvättkraft: 450W
Spinnkraft: 135W
Max spinnkraft: 630W
Wiltec
Wiltec Camping heter denna modell, tysk kvalisort. Den fungerar som andra “plastmaskiner nämnda här, med den skillnaden att den har en pump för avloppsvattnet, vilket gör det mycket lättare att placera – avloppsslangen kan bara läggas i handfatet eller duschkabinen. 1300 kr med frakt via Amazon. Den gör sitt jobb. Klarar lakan, dock inte alla lakan på en gång, man får dela upp dem.
Tvättmaskin Off-grid
Wiltec, 5,2kg, Normal/Fintvätt, Centrifugering
Mestic
En kontakt till mig skriver: Den tvättar väl och centrifugerar bra. Häll i omkring 25 liter vatten och tvätta i upp till 15 minuter. Har tvättat och kört gardiner på under 10 minuter. Toppenbra med tömning av vattnet.
Har nu tvättat minst 10 tvättar utan problem. Tvättar väl upp till 5 kg kläder med 30 liter vatten. Centrifugerar 2 till 3 gånger. Den använder minimalt med ström. Har tvättat 5 maskiner idag på enbart solenergi utan att ta ur batterierna. Har varit mellan 90 och 100% hela tiden.
Förutom öppen spis och kökspis så har jag en gasolspis till uppvärmning. Problemet med den är att den tar rätt mycket plats, hade gärna haft något mindre. Dessutom, då jag väl känner till de andra sätten att värma upp min stuga, så är det på si plats att köra ett test av fotogenkamin.
Sunwind fotogenkamin
Jag beställer en TOSAI 241 från Garden store. Den finns på andra ställen också, exempelvis hos Sunwind själva. Försändelsen kommer hem inom utsatt tid.
Uppackningen går bra. Den är väl emballerad och materialet, kanske förutom själva frontgallret, känns gediget. Medföljande instruktioner upplever jag vara dugliga, och annars finns ju alltid Youtube. Intressant att många av dessa är på franska, instruktionen i förpackningen hänvisar och till en belgisk försäljare av ”rätt” fotogen. Likväl hänvisas man till Belgisk firma för nya vekar. Jag vet dock att det finns att köpa på Sunwind.se.
Starta Tosai 241
Pigg på att starta den så häller jag i en halv flaska lampolja och väntar en stund, tänker att veken ska fuktas. Sätter i de två batterierna för den elektriska tändningen. Startförsök 1 går inte, läser i instruktionerna att man ska vänta en timme innan man tänder. Efter en timme försöker jag igen, utan att lyckas den här gången heller. Kan det vara dåliga batterier? Jag byter och nu låter tändningen mycket starkare, men kaminen går ändå inte igång. Först när jag väntat över två timmar så startar den. Ställer den på max och den värmer bra nu. Jag låter den stå på tills bränslet är slut, det tar ungefär två timmar.
Försök två
Jag tänker at nu är kaminen inkörd. Tanken är tom så jag häller nu tanken full med lysfotogen. Jag följer manualen och eftersom den stått tom så väntar jag en timme innan tändning.
Icke.
Återigen måste jag vänta två timmar innan jag lyckas tända kaminen. Inte roligt att komma till offgridstugan och behöva vänta två timmar innan man tänder, ifall man glömt fylla tanken innan!
Bränsle till fotogenkaminen
Så som jag läst på har jag förstått det som att du kan elda med (lys)fotogen, lampolja eller till och med tändvätska. Lysfotogen, tändvätska och lampolja är i princip samma sak. Lampolja är något renare (mindre lukt) än lysfotogen . Tändvätska ska vara den sämsta sortens nafta i raffineringen, men också billigast. Tändvätska på Dollar store är det billigaste jag hittat. Kör annars på lysfotogen från Jula.
Jag har testat kaminen med både lýsfotogen och lampolja och kan inte påstå att jag känner någon skillnad. Definitivt inte under själva eldningen iallafalll.
Sen kommer du om du googlar vidare se att folk använder diesel, lacknafta med mera. DU gör som du vill, men det kommer inte jag använda. Åtminstone verkar det vara lika många som menar att biodiesel går finfint att använda som det finn människor som starkt avråder från detta.
Baserat på mina ungefärliga mätningar så räcker en full tank “en vaken dag” dvs circa 12-15 timmar på full effekt (0,25 l/h). Detta stämmer hyfsat med vad Sunwind själva skriver “Bränsleförbrukningen är bara 1 dl /kW per timme!”, full effekt sägs vara 2,2 kW.
Fotogenlukt
Som sagt så känner man inte av kaminen under drift OM man kör på full effekt. Killgissar att det är på grund av fullständig förbränning, men OM man drar ner på effekten/lågan så börjar man direkt känna av den typiska fotogendoften. Och när du stänger av kaminen luktar det mycket. Det ä nästan så jag vill skicka ut kaminen i farstun när jag stängt av den.
Halvfart – Ofullständig förbränning
Övrigt – Test av fotogenkamin
Vad finns att säga i övrigt då? Jo tippskyddet fungerar väl, lutar jag kaminen tillräckligt mycket så slår den av automatiskt.
Nivåmätaren för tanken stämmer bra och den värmer riktigt bra kan tilläggas.
Ja det var det hela. Kom ihåg: Nya batterier för ordentlig gnista och glöm inte fylla på tanken innan du lämnar stugan!
(Uppdaterat 2022-02-06, vissa detaljer var felaktiga i första publiceringen)
Ofrivilligt off-grid! Plötsligt och oplanerat blev jag i två dagar utan el och rinnande vatten. Detta hände mig förra vintern, jag har alltid tänkt att jag borde skriva om mina erfarenheter, och nu fick jag lite tid över. Problem som jag inte hade tänkt på alls ledde till oväntade upplevelser. Texten är “fritt ur minnet”, så jag kan inte garantera att detaljerna är korrekta.
En storhelg, vintern 2020-2021. Ute är det tvåsiffriga minusgrader och det blåser rejält. Hemma i villan med alla dess bekvämligheter hände något som jag förvisso tänkt kan hända (och det är därför man ska vara förberedd), men som jag inte trodde skulle hända. Dubbel otur! Till att börja med så frös vattnet under kommunens planerade VA-arbeten. Okej, skit också, men jaja de löser det säkert under dagen, tänkte jag när jag fortsatte med dagens planerade bestyr.
Dagen gick och ännu inget vatten, då plötsligt alla lampor slocknande, hemlarmet började pipa (batterier i huvudenheten) och jag insåg att nu är det kokta fläsket stekt. Dags att börja agera.
Agera ja, vad gör man? Med visst stresspåslag och något oklar i skallen gick min reptilhjärna igång. Tak över huvudet har jag, Vatten och värme! Vatten och värme! Jag har en 25-liters dricksvattendunk stående i källaren, men den kan ju gå åt fort minns jag att jag tänkte.
Hämta vatten
Jag bor i närheten av ett vattendrag så jag tog yxa, spett och hinkar med mig dit. I mörkret slog jag igenom istäcket och började skopa upp vatten i hinkar. Väl hemma så ställde jag ifrån mig hinkarna och började kånka in ved från garaget till pannrummet och eldstaden med kassett nere i gästrummet. Minns att jag tänkte att jag läst något om att kall ved drar ner verkningsgraden med 30% eller liknande. Nåväl, igång med en eld med veden som redan fanns på plats vid kaminen.
Käk! Okej, kvällsmat. Inventering av maten i kylen. Vad klarar sig en stund till om jag ställer det i garaget? Vad kan jag äta nu? Frysen var inte att tänka på, ingen micro att snabbtina maten med.
Här kan man ju, rationellt, tänka att det är väl bara att åka till närmsta macdonalds, eller fråga om man får bo hos nån kompis ett tag. Och 101 andra liknande idéer. Ja, visst är det så på sätt och vis. Samtidigt så är alla i det lilla samhället just nu i liknande sits och det naturliga är väl ändå att vara utan el och rinnande vatten borde lösas snart av ansvariga parter. Tankmätaren i bilen stod dessutom på irriterande nära noll.
Och. Det är väl det här man ska vara förberedd för? Låt mig se hur jag klarar det! Vi gör ett test av det hela.
Hursomhelst, hur lagar mant mat nu då? Dags att leta fram Trangiaköket eller försöka i eldstaden? Bara för att man inte har el och rinnande vatten så ska man väl kunna laga sig ett gott mål mat. Leta fram något i kylen att koka samt steka på! Två flaskor t-sprit hittade jag i det (underdimensionerade) prepperförrådet. Det får bli till att pröva korvgrillning i öppna spisen. Smak? Ingen kulinarisk upplevelse.
Hålla liv i elden
Minst var 30e minut måste man lägga in ved för att hålla elden vid liv. I garaget har jag uppskattningsvis med avrundning uppåt, 2 kubik ved. Nu gäller det att få upp så mycket värme i skorstenspipan så att natten kan genomsovas utan alltför stora olägenheter för oss i huset. Skorstenen är placerat centralt i det gamla huset och värmer, förutom gästrummet, köket och ett sovrum en våning upp. Jag minns att jag tänkte: Dags att stänga dörrarna till övriga rum och hänga upp saker och dra för till övriga utrymmen.
Det sista som händer på kvällen är att det knackar på och utanför står kommunen med några 3-litersdunkar med dricksvatten till oss. -Nej tack, jag klarar mig blev beskedet till dem. Proud prepper.
Dag 2 – Utan el och rinnande vatten
Vaknar upp till ett hus som är betydligt kallare än vanligt. Skorstenspipan är åtminstone ljummen efter gårdagskvällens ihärdiga eldande. Nästa natt får alla i huset sova i samma rum tänker jag. Nu…gör sig matintaget påminnt och en viktig upptäckt visar sig, nämligen att spola efter nummer två kräver sin vattenmängd. Tänk en av de där 10-litershinkarna jag hämtade dagen innan.
Mellan vedinstoppande kvällen innan flyttade vi runt mat. Frukost flyttas nu in, äts och kylvarorna ställs ut igen.
Nån gång innan lunch kom elen tillbaka. Livet blev med ens mycket enklare. Nu vågar jag mig på att åka och tanka bilen, handla lite mat och ta emot några vattendunkar. För mig så hade testet redan visat de brister jag behövde åtgärda.
Dock. Hur skulle vi göra om elen fortfarande inte var tillbaka? Dags för lite planering. Pröva göra lunchen i öppna spisen? Hämta mer vatten till toaletterna? Ladda mobiltelefonerna med 12-voltsbatterierna i källaren? En pinsam upptäckt kvällen innan var att förvisso hade jag batterier till ficklamporna, men bägge var trasiga! Pinsamt! Så mobilerna fick användas till belysning istället. Nåväl mobiler fick laddas via cigguttagssladden till fritidsbatterierna.
Att laga till mat i en kamininsats är lättare sagt än gjort. Den är ju – såklart – inte gjord för detta. Det är trångt, det ryker in, det är väldigt svårt att kontrollera värmen. Innan jag ens skulle kunna göra detta så blir jag tvungen att få till ett hemmagjort galler så exempelvis en gjutjärnspanna kommer upp från botten på insatsen.
Och hur göra med dusch? Eller ja, någon form av rengörning. Hämta mer sjövatten. Värma på med kastrull. Halvstå i badkaret och försöka skölja av med en vattenkanna? Dag två gick mot sin ända.
Dag 3 – Fortfarande utan rinnande vatten
Efter frukost ger jag mig på lite handtvätt. Gamla Y3-påsar från nån semesterresa och uppkokat sjövatten för att tvätta en del underkläder och t-tröjor.
Vid lunch kommer vattnet tillbaka tillsammans med ursäkter från kommunen. På distans ser jag hur en och annan granne kommer ut ur husen. Här ska skottas, samt inte minst ventileras ilska mot klåparna på tekniska förvaltningen!
Lärdomar av att bli ofrivilligt off-grid.
Utan el och rinnande vatten
Värme
För att hålla värmen i en del av huset behövs lite mer än en klabbe eller två. Veden går åt fort! Ett passande vedgaller är att rekommendera. Det slår mig också att nuvarande säsongs elpriser har lett till en del ändrade beteenden. Vid ett samtal till en av gubbarna i off-gridstugans grannby, så får jag veta att folk har satt upp rejäla lås på sina vedbodar och det är omöjligt att få tag på ny ved att köpa.
Drivmedel
Två bilar med nästan tom tank är inte att rekommendera. Nu finns en fylld extradunk i garaget.
Vatten
Inför nästa vinterstorm ska jag fylla upp badkaret med vatten, eftersom det som sagt går åt en hel del till spolning. Ska även införskaffa en klassisk campingdusch med tryckpumpsfunktion.
Utrustning
Förutom vedgallret så var det pinsamheten med ficklamporna. Mobil- och fotogenlampor i all ära. Enkla och tåliga ficklampor måste finnas hemma. apropå vedgaller, varför inte två eldhundar?
Som jag tidigare skrivit om så upptäckte jag för något år sedan stora problem med trossbottnen, golvbjälklaget och även i en halvstock. Jag har nu i omgångar arbetat med att riva upp golvet, riva ut trossbotten och gräva ur. Då jag verkligen slitit med detta och talat med flera olika hantverkare så tänkte jag bjuda på några do’s and dont’s för att undvika rötskador i torpargunden.
Trossbotten och golvbjälklag
Vi tar det från början så vi har grundförutsättningarna klara för oss. En trossbotten är helt enkelt ett utrymme som befinner sig ovanför marken och mellan golvbjälkarna. Kallas också blindbotten. Golvbjälklag är det nedersta bjälklaget i till exempel en timmerstuga på torpargrund. Själva innergolvet ligger på golvbjälklaget. Kallas också bottenbjälklag. I mitt fall är det en uteluftsventilerad krypgrund/konstruktion.
Bjälklag, bild från Wikipedia
Problem med fukt och röta i trossbotten och bjälklag i krypgrund
Röta i trossbotten, blindbotten i krypgrund och torpargrund
Rötskador i bjälklag är mycket vanligt. Detta beror ofta på fukt i grunden eller på vattenläckor. Det går dock att reparera detta. En torpargrund måste vara ventilerad, som i mitt fall med luckor i grunden som är till för att reglera ventilationen. Denna grundtyp kallas uteluftsventilerad grund. Det finns olika anledningar som ger upphov till fuktig luft i krypgrunden. Den fuktigare luften medför en risk att träet suger upp fukten och att det får rötskador.
Troliga orsaker till fuktproblem i stugan
Jag har identifierat följande källor till problemen:
Utkast från stuprören ledde inte bort vatten
Ventilerna sitter på längssidorna, inte i hörnen
Avstånd från bärlina och halvstock till marken var för litet
Ingen fuktspärr mot marken
Plintar till bärlina samt matkällare försvårade genomströmning av luft
Skog i söderläge nära stugan hindrade möjlighet till återhämtning
Bortledande av vatten. Stuprören går ut precis vid väggen OCH PRECIS VID VENTILERNA! Ajajaj.
Temporärt åtgärdat nu
2. Ventilerna sitter på längssidorna, inte i hörnen. Ventiler ska sitta i hörnen, gärna en på var sida om respektive hörn (se även ovan bild).
Fuktig jord nära ett av stuprören
3. Avstånd till marken var på vissa ställen endast 7 cm. Troligen har vatten kommit in via ventiler eller under grund. Marken har blivit fuktig, rötan har börjat i halvstock i mellanvägg samt bärlina.
Halvstock i mellanvägg, nära stuprör.
4. Man byggde inte så för 60 år sen(?), men nu ligger det byggplast mot marken.
5. Låg genomströmning av luft. Plintar och matkällarkonstruktion har medfört sämre luftflöde givet den sämre placeringen av ventiler.
Plint vid bärlina
Plint vid bärlina
6. Knappast det viktigaste, men jag tror att skogen som nu är nedtagen underlättade fukt i stugan.
Följande var INTE ett problem (men kan vara det i liknande konstruktioner):
Lerig, fukthållande mark
Golv direkt mot stampad jord eller liknande
Kvarlämnat organiskt material under trossbotten som band fukt.
För tunt virke i konstruktionen
Vattenskada som “legat och pyrt”
Åtgärder för att förhindra nya fuktskador
Jag har konsulterat släkt och bekanta som är snickare samt haft två hantverkarfirmor på besök. Slutligen föll valet på sista firman samt en specialborrfirma. En del har jag gjort själv, annat har hantverkare utfört.
Trossbotten – hur du skyddar ditt träbjälklag i din krypgrund
Grävt ur främst under bärlina, kring matkällare samt under halvstocken. Många kärror, hinkar och nävar blev det! Grävt bort det numer jordliknande materialet vid stuprör samt åtgärder för att leda bort vatten. Fyllt på med morän/grus (så som det en gång var). Byggplast täcker nu mot marken under hela stugan. Alla bjälkar som varit skadade har antingen “tagits ur” och lagats, andra är helt utbytta. Helt ny bärlina – Den behövs inte för lasten, bjälkarna är på 7 tum, men för att motverka svikt. Halvstocken i mellanväggen är urtagen och nytt fräscht material är infogat, halvstock även lyft. Ny trossbotten med oljehärdade trossbottenskivor. Ny isolering (såklart).
Nya bjälkar och ny isolering
Det finns även 8 nya ventiler i hörnen för maximal luftströmning. Dränering ska grävas ner också. Allt detta hoppas jag ska undvika rötskador i torpargunden i framtiden.
Nya ventiler
Tips till dig som upptäckt liknande problem
Om man råkar ut för en fuktskada är det viktigt att på ett korrekt sätt utreda omfattningen. Det kan se ut som om en fuktskada är mindre omfattande än vad den egentligen är. I mitt fall var det defintivt så.
Fukt i ett bjälklag leder nästan alltid till lukt, mögel och ofta även till röta.
Undvika rötskador i torpargunden
Förebygg med följande åtgärder: Sänk marknivån runt huset, led bort takvattnet och dränera. Se till att marken lutar från huset inte mot. Lägg dränering en bit ifrån huset, 0,5-1 meter, för att undvika sättningar. Glöm inte ventilerna! De går ju ofta att sätta dit utan att behöva ta upp golvet.
Var inte tidsoptimist. Det tar mycket längre tid än vad man tror. Jag kommer ihåg att jag frågade en snickarsläkting om min fixlista var komplett. -Vad har jag glömt? -Tålamod, var svaret.
Ta gärna av släkt och vänner. Det är lätt att gå in i väggen.
Ha andningsskydd åtminstone. Jag hostade flera dagar efter Den stora utgrävningen.
Släng kläderna du jobbat i, om inte annat för att de luktar fan. Duscha noga direkt efter arbetet.
Äntligen! Äntligen kom vattenturbinen från Kanada, Waterlily turbine. Äntligen tid för att skriva om sommarens test av vattenturbin i bäcken!
12-volts vattenturbin, Leverans från Waterlily
Efter att jag först skrev om denna, för över ett år sen, så måste jag erkänna att jag trodde jag skulle få skriva om att jag blivit lurad. Så pinsamt. Och så dyrt! Det tog nämligen 10 månader för Waterlily att skicka den. Vid kontakt med deras kundtjänst så fick jag alltid samma svar ”We expect to start delivering within 3 weeks”. Suck! Men men nu har den iallafall kommit och jag har testat den under sommaren.
Första intrycken av Waterlily turbine
Gedigen. Om jag måste välja ett ord så är det gedigen. Väger några kilo, känns kompakt och stabil i handen. Jag inbillar mig att det skulle vara en annan känsla om det var en billig kinaimport. Detta är hantverk! En rejäl tjock kabel ut från turbinen. Helt vanliga philipsskruvar, känns bra!
I grundutförandet så är det i princip bara att plocka upp turbinen och gå ner till ån och testa. Åter till det längre fram i texten. Det finns nämligen fler prylar att skriva om
Vattenturbin 12 volt, för batteriladdning
Vid beställning så får man välja USB-paketet eller 12-volts batteriladdarpaketet. Jag valde det senare samt “Windlily bundle”. Till detta valde jag till “alligator clips” för att kunna koppla direkt mot ett bilbatteri. Man kan alltså kila ner till ån eller till sin bäck och stoppa mobilladdaren ned i cigguttaget och ladda telefonen direkt.
Så tänkte jag vid beställningen, sen dess har jag tänk om ett antal gånger. Ska även tillägga att jag INTE har lyckats få ur nån vettig laddning via den medföljande handveven. Kan inte se hur det skulle gå till.
Vattenturbin hemma, försök 1
Först vill jag se om denna tingest verkligen ger någon laddning överhuvudtaget. För att avgöra det så har jag införskaffat en voltmätare med SAE-kontakt. Den har även två olika USB-uttag så jag sa se att exempelvis telefonen laddas.
Försök 1 visar sig vara lyckosamt. När jag lägger i turbinen och kopplar in mätaren så ger den konstant 14,2 volt, vilket får duga. Optimalt hade varit 14,4, men men.
Test av vattenturbin i bäcken
Efter mätningen hade jag tänkt att pröva att ladda ett batteri via en billig regulator. Men de planerna grusades då turbinen slutade leverera ström. Av någon anledning (troligen felkopplade SAE-kontakter) så hade säkringen som sitter på vattenturbinsladden gått. Det är för övrigt en lila flatstiftssäkring, mini på 3 A, typ en sån här.
SAE-kontakter, kopplingar och regulatorer
Vad är då dessa SAE-kontakter? Jag hade aldrig hört talas om dem tidigare, och allt som kommer från Waterlily i Kanada kommer med denna SAE-kontakt. Jag har nu lärt mig att det är vanligt i MC-världen och med lite letande så kan man hitta sådant kablage här i Sverige. En hel del, såsom voltmätaren, har jag beställt på olika sajter. Regulatorn som visas här på sidan är från Biltema
Solcellsregulator från Biltema
Waterlily varnar för att koppla fel på plus och minus i deras användarmanual:, “How to connect a WaterLily 12V to a Lead Acid Battery”. Jag gjorde kanske något sådant då säkringen gick (jag köpte ett 10-pack säkringar efter detta). Så för att undvika fler sådana incidenter så köpte jag två solcellsregulatorer med SAE-kontakter på Biltema. Tips: Planerar du att köpa en sån så föreslår jag att du köper tidigt på våren. Ju längre tid som går på året, desto fler butiker får slut på den.
Vattenturbin hemma, försök 2
Försök 2 gick ut på att ladda ett bilbatteri via en regulator och sen ladda en mobiltelefon. Sagt och gjort, ner till ån med allt och börja koppla ihop.
Test av vattenturbin i bäcken
Den här gången gick det bättre. Laddningsregulatorn lyser gult = Laddar. cigguttaget lyser blått, jag vet det syns inte så bra men så är det iallafall.
Inget för hardcorde-offgriddaren
Den här prylen är en trevlig-att-ha-sak vid stugan. Jag tänker använda den för underhållsladdning av batterierna i huvudanläggningen, alternativt som elkälla/batteriladdare vid vindskyddet. Den ger enligt Waterlily som mest 2 ampere, vilket inte är så mycket. Det som kan försvara ett inköp är att turbinen ger el varje dag, dygnet runt, till skillnad från solcellspanelerna som drastiskt får minskad effekt vid molnighet och regn. 12 volt * 2 ampere = 24 watt. 24 watt *24 timmar bli ungefär 0,5 kWh.
En sak som definitivt drar ner betyget är att turbinen måste vara så stilla som möjligt. om den “hänger och slänger” i strömmen så varierar värdet i voltmätaren mellan 5-14 volt. Vidare så ska det vara bra drag på flödet. Jag har inte lyckats få ut en stadig spänning på 14+ volt om flödet är lägre än i de två klippen som visas på denna sida.
Planen framåt
Jag ska testa om jag kan försörja batterierna i stugan med ström från turbinen. Dit upp är det cirka 25 meter och om jag använder den här kalkylatorn på 24volt.eu så behöver jag 4 mm2 i kabeltjocklek. Då kommer jag alltså använda en regulator för solcellspanelerna och en separat regulator för turbinen.
